Smaklig måltid!

För om åren när man var yngre,ja ganska mycket yngre, lekte man med sina kompisar. Lekte med barbie, cyklade, klädde ut sig, byggde kojor osv. Inget konstigt med det!
Har nu funderat vidare och såhär i efterhand förundras jag över mat frågan när det kom till att leka-hos-en-kompis. När kompisen fick sin middag/lunch fick man snällt sitta i kompisens rum och vänta. För att äta med sin kompis och dennes familj var ingen självklarhet. Ibland fick man och då kändes det nästan heligt! När tankarna går vidare så kan jag inte komma på något riktigt bra svar på varför det var så.

Åt man som barn så ofantligt mycket, hade dom inte råd att bjuda eller tyckte dom att man var ful/hade dåligt bordsskick?! Inget av dessa alternativ känns gångbart. Som vuxen vore det ju orimligt; "Nu min kära vännina har jag lagat mig lite mat som jag ska äta. Vill du vara så snäll att vänta på mitt rum under tiden?"

Så vad det hela bottnar i vet jag inte. Jag är mållös!!

//Maria-som funderar vidare...