En dag i mitt liv

Idag smsade jag till Natalie. Hon skrev att dom satt ute i solen inne i stan och drack öl. I Athen alltså! Såklart hade jag gärna suttit bredvid. Fast å andra sidan har jag varit och ätit buffé idag. På Kinnekulle, värdshuset där. Det var kött, lax, sallad, ost, kantarellsoppa, såser, sill, grätänger och mer därtill. Jag blir så stirrig i sådana här situationer, jag vet inte vart jag ska börja, istället står jag bara som ett jon och glor. Allt var top of the line. Sen kom jag hem och sov i en timme! Jag var helt slut av allt ätande. En förödande livsstil men visst är det härligt att frossa?!

En ros i Athen

Landet jag älskar OCH hatar

En röd katt

Idag fick jag och mina kusiner saker ifrån farmor och farfar som dom inte längre vill ha. Vi fick ta vad vi ville inne i ett rum. Jag tog nog minst av alla tror jag. En necessär från 70-talet, en från 80-talet, en röd spargris i form av en katt och en liten tavla. jag är ingen pryl människa. Tycker inte om att ha en massa saker. Det stör mig-jag blir störd!

Så medans mina kära kusiner var som hökar var jag lite mer avvaktande. Kikade, kanske hittade jag något att rekomendera någon annan. Lyssnade på hur samtalen flöt när guldkornen redan var tagna;"Kolla den här ljusstaken, kanske kan man lacka den" eller; kolla den här korgen den blir nog fin om man målar den vit, vad tror du? Det är då man konstaterar att det hela har gått överstyr. Att mycket vill ha mera och att det är en njutning att konsumera. För visst är det så att man aldrig målar om en ful gammal ljusstake eller en korg med hål i?! Det blir bortgömd för att senare slängas.

Och Martin tog en klängväxt som täckte en hel vägg. Den är 60 år gammal. Nu ångrar han sig nog eftersom han antagligen redan dödat den och farmor kommer att fråga.

Men vi hade trevligt ialla fall.

I morgon...

I söndags kände jag mig hurtfrisk! Sådär man känner ibland att "nu ska jag motionera mera och äta mindre/bättre" Jag känner ofta så om söndagar att "nästa vecka ska jag börja äta nyttigt" Ofta faller det redan måndag kväll när det obligatoriska kvälls sötsuget sätter in (hur gör jag med detta?! ALLTID- alltid utan hejd!!)

Så i söndags tänkte jag att jag skulle gå en lite längre runda. Ibland åker jag till närmaste mack och köper dagstidningen, det tar ca 15 min totalt. I söndags tänkte jag att jag istället skulle ta en långpromenad och gå "så himla långt kan det väl inte vara"?!

Jag felbedömde sträckan grovt visade det sig! Det tog mig 3 timmar att gå. Sen tog jag reda på att det var 1,5 mil fram och tillbaka. Jag hade räknat med en mil-på sin höjd. På slutet var jag rejält less och mina ben var som spaghetti.

Det var snart en vecka sedan. Har inte motionerat sedan dess. Är det inte det klassiska att ta ut sig i början för att sedan tröttna helt?!

Och min ena fot gör ont och är svullen. Kan det vara promenaden månne?!

Sedan som belöning för min prestation åt jag klings glass blåbårstårta och drack likör hos farmor och farfar. För det var jag värd! Så dom kalorier som möjligtvis försvann efter dödsvandringen satte sig sakta men säkert tillbaka på plats igen. Hela veckan har jag haft dålig karaktär och moffat. Lösgodis (billigt!), friterad kina mat, bakelse, morotskaka, mandelmusslor mm Det hela med mantrat "efter påsk, efter påsk" ringandes i huvudet.

Så om någon vill ha råd om kosthållning är ni välkomna!

Bla bla

Det finns förehavanden som ibland kan verka ogenomtänkta. Man försöker- försöker men utan att lyckas. Att jobba som aupair var väl ett sådant mindre genomtänkt. Det är därför ni numera (ja ni få tappra som kanske fortfarande läser) kan läsa bockstäverna åäö igen. Det är ju skönt!

Jag sitter ute i skogen igen strax utanför mariestad. Och jag tror jag har fått halsfluss igen. Det är skit me´t! Men ur allting kommer något gott, så är det ju.Som att jesus offrade sitt liv för vår skull-se det var ju inte förgäves! Kanske ler han när han tittar ner eller möjligtvis skakar han sitt huvud. Kanske ser han det som ett mindre genomtänkt förehavande med oss människor. Ja vem vet...