Snurr

Känner mig som ett trögt, korkat snurro!!

Det gör inget idag. Jag vill inte veta, jag vill inte spekulera, orkar bara inte...är jätte rädd!! Åker på kalas nu. Jag låtsas inte om dig då, eller jo, men inga av dom tankarna är på riktigt, mest på skoj typ! För jag skulle hata dig om du fick mig att gråta. Om du bara har "lekt" lite. Det är därför som du inte existerar mera. Idag...

Du ÄR bra, otvivelaktigt!!

Fredag!!

Ja och vad är fredagsmys?? misstänker att det är något uttryck från en tv-reklam som snappats upp av den stora massan! Eftersom jag inte har tv är det nog därför som jag inte har koll. Tycker hursom att det är ett fjantigt uttryck. Tänker aldrig säga "jag/vi ska fredagsmysa"

Det har varit en intensivt social dag med mycket flams och skratt. Har jobbat med två olika förare som båda hade elever med sig. Tänker inte citera eller ens försöka beskriva vad som blivit sagt men är man trött och folk hakar på kan det ju lätt balla ur...vilket jag föredrar!! Och från båda håll har jag blivit omnämnd som "underhållaren och den som fick igång stämningen" Det är ju en komplimang såklart!

Och just det har blivit min "roll" på jobbet, den glada, den sociala! Egentligen har jag inget emot det, nej det vore ju korkat. Men ibland, jag tänker att jag har haft så många olika sidor innan jag kommit hit...

Att när jag var yngre var den blygaste i min klass. Att jag aldrig sa någonting. Mina kompisar sa "men Maria, du säger ju aldrig någonting" och det var just så det var! Fanns inte i min värld att någon kille skulle tycka att jag var snygg, vem skulle vilja vara min kompis/pojkvän så ful och tråkig jag var??

Sedan började jag tänka...så smått, sakta vattnades mitt jag, mitt ego och litegranna i taget började jag att tro på mig själv och att jag var någon. Jag ville bli sedd, JAG var en intressant, rolig och fin tjej! Jag kämpade febrilt med att få bort bilden av mig själv som blyg. Än idag kan jag tänka så om mig själv fast nog ingen skulle någongång beskriva mig som blyg. Men den bilden är väl fastgnuggad i mitt huvud...

Så att idag vara en social och framåt person är ju underbart med tanke på hur mycket jag jobbat med att komma just dit. Att jag började att tro på mig själv, att jag självklart duger och ÄR bra!

Det är väl just det som ska underhållas, jaget! Kan aldrig underhållas nog. Märker allt oftare att min självkänsla hade kunnat vara så himla mycket bättre.

Måste vårda detta! Jag ska bli 1000 gånger bättre på att titta mig själv i spegeln och säga "fan vad bra du är Maria"!
Massor av saker som jag fegar ur på. Tex borde jag verkligen höra av mig till den dära killen. Lev nu, vad är förlusten?! Varför ska jag tveka på det, såklart skulle han bli smickrad att höra ifrån mig!! Okej, det sistnämnda sitter lite långt inne men so what; "Jag är ju så jävla bra"!

//

Stor i orden, liten på jorden

Jag försvann där ett tag från min lilla blogg..något med lösenordet men nu ska jag skriva ner skiten och kanske bli lite mera aktv här. Ialla fall kan det vara skönt att ha förmågan att "ta sig in" och kunna skriva vad man för tillfället tänker på.

Vad jag tänker nu är allt möjligt...en salig kompott av både goda och "onda" tankar.

Lite jobbigt, ganska förvirrande, rastlöshet, frågor, ett behov av att prata men vet inte vem som skulle förstå, lilla lilla guldfisken...

Men så är det ju emellanåt! Ikväll blir det våfflor och spaghetti/köttfärssås hos mamma och pappa. Äta är det bästa jag vet, min fixering på gott och ont! Lina anser mig vara hungrig jämt och det är nog sant!

Så ikväll ska jag frossa och inte tänka alls,

Kram mina guld rosor:)