Paris 1996 utan kamera

Låg och tänkte på en sak i går kväll innan jag skulle somna. Hade pratat med en kompis om det tidigare under dagen och kunde nu inte sluta tänka på min egen dumhet.
Av någon anledning började jag älta språkresan 1996 och mitt stora misstag när vi besökte Paris. Såhär var det;

Vi hade kommit fram till Paris, det var första dan. Väl tillfreds med våra rum var det dax för den första turen i Paris, en hederlig sightseeing med buss. Minns att jag var bra less på att släppa runt på väskor och dylikt. Så för att minimera min pakning tog jag i princip inte med någonting. Inte ens en kamera! Vet tom att mina tankebanor var "kamera?, nej det behöver man inte på en rundtur i Paris" Vet att min kompis vart lite tyst när hon hörde mitt resonerande men ialla fall. Väl på bussen om inte förr, kände jag mig så korkad. Alla, hela tiden fotograferade med sina kameror; "Eifeltornet, triumfbågen-klick-klick". Och där satt jag med skägget i brevlådan. Korkad, från landet ensam i stora världen, utan kamera.

Så innan jag somnade igår försökte jag förstå. Hur tänkte jag, tänkte jag överhuvudtaget? Black out, jag minns ingenting. Tänkte innan jag sov att det var en av dom mer korkade grejor jag gjort.

Swedbank-I love you

Jaha, då ska man betala räkningar igen. Fuck!! Slentrian surfar för att slippa. Denna månaden har jag varit hos tandläkaren. Så bra! Kanske kommer bilen gå sönder snart också, sånt vet man aldrig. Bilförsäkringen snart kanske?! Alltid något som gör att man inte kan unna sig det "lilla extra".

Fast jag unnar mig saker ialla fall. Eller ja, mest kläder. Har min "sålt-lägenheten-buffert". Än så länge ialla fall. Min far skulle inte uppskatta ett saldo från det kontot. Han är SPARA big time. Ibland provoserar jag honom genom att säga priset på något dyrt jag köpt. Kan vara roligt.

Fast jag är mer spara än slösa, ekonomisk för det mesta. På min mammas sida råder köp mani. Mani på det udda sättet. Min morbror har för det mesta sju av allt. Som dyra fjällräven tält, fleece tröjor (som han sedan hetsar mamma att köpa) mm. "EN, du kan ju inte köpa EN sju måste du ha" är hans tale sätt.
Mamma köper mycket porslin. Pappa kallar deras övervåning lager, han överväger också att regla upp vissa skåps hyllor eftersom dom bågnar. Den roligaste kommentaren är "Ja snart har vi så mycket påsklämmor så att vi kan grusa uppfarten med dom ".

Antar att vi alla har våra laster. Jag tycker inte om att hamstra. Slänger gärna och ger till second hand. En gång slängde jag en massa saker som var min dåvarande pojkväns. Han sparade på skit som för små kläder, kvitton, trasiga plast leksaker sen han var barn mm. Inte uppskattat! Träffade honom häromdan förresten. Han minns att jag haft dreads och att det var anledningen till att jag rakat mig. Vilket ju är helt fel, har aldrig haft dreads.
Lina sa att han antagligen är efterbliven som alla andra karlar och ja, möjligt. Fast det får stå för henne=)

Bild-oskulden

Jag, Stig och brorsan.
Förvisso cirka drygt ett år gammal bild och jag är sleten men ändå. Nu vet jag hur man lägger ut bilder!

Bloggdrottningen kommer regera webben nu, eller hur Mange?!

Fazer+M

Vid jul och även vid andra högtider, födelsedagar kan det hända att man får godis. Mycket godis. Det kan vara sådär mycket att man tom kan lagra och det såklart är ju en ovan känsla. Tillfällen då man lagrar är jobbiga. Det känns dumt att äta allt på en gång, då får man dåligt samvete och inte vill man frossa. Frosseri är en dödssynd! Fast också jobbigt att ha det liggande. Man försöker att glömma bort det vilket aldrig lyckas.

Nu vet jag hur man ska lösa "stora- mängder- godis" problemet. Man äter upp allting på en gång såklart! Fick detta klockrena tips av min svägerska "ja man kommer ju ändå att äta upp allt själv så då kan man ju lika gärna göra det på en gång" Och det är ju sant! Det är ju ändå min mage det kommer att hamna i till slut så varför ha dåligt samvete?!

Senast jag lager åt var häromdan. Okej jag erkänner, jag försökte lagra men hade för dåligt gömställe. I min byrå! Hittade det med en gång. Taxfree chocklad kaka (storlek:STOR!) och en påse med M kulor. Present från mamma och pappas ålandskryssning.
M kulorna räckte två kvällar, kakan cirka tre. Visst blev jag lite äklad över mig själv men vadå, man måste ju bli av med det!

Annat fult/dåligt jag gör;

Läser skvaller (gärna med ovannämda:godis) Detta har jag märkt ska man inte prata högt om. Då blir man hånad och dömd som en mindre intelligent varelse. I like it! Visst vill alla egentligen läsa aftonbladet/expressen bakifrån för att kunna läsa nöjes sidorna först. Det gör jag. Jag läser ledaren också, ibland...

//

Dina färger var blå

Idag var det sommar. Tycker inte alltid om när det blir sommar- varmt. Ibland får jag lätt ångest. Känner krav att allt ska vara så jävla bra och roligt. Som i pripps blå reklamen ungefär.

I pripps blå reklamen finns bara lyckliga människor. Dom är smala, fräscha, hela rena och skrattar mycket. Sen tänker jag att dom har välbetalda jobb. Har läst på universitet, kanske något år utomlands. Dom dricker måttligt och har aldrig ballat ur på fyllan. På vintrarna semestrar dom i fjällen.

Ibland funderar jag på varför pripps blå människorna måste se ut så...som att lycka faller i en ram för hur man ser ut?! Kan man inte bli sugen på ölen om människorna är blinda, amputerade, missbildade, anorektiska, feta eller tex rullstolsbundna?! Nej, nu matar vi samhället med ett sjukt ideal så att en stor massa kan må dåligt.
Hurra, drick nu lite mera öl och var glad!

Okej. Nog för idag.
Nu ska jag dricka öl ;)

Vi hade ialla fall tur med vädret...

Fast det är inte sant. Det regnade ett par av dagarna. 2003 om jag inte minns fel, var jag och min dåvarande pojkvän i Bulgarien. Det var ingen höjdare. Ett bakåtsträvande fd öststatsland med dansande björnar i koppel. Detta slapp vi dock se, men det hade ju bara fattats...

Resan skedde förvisso inte när man kände att livet var på topp men ändå. Man hade ju väntat sig lite mera! Fyraåriga flickor på stranden i string bikini trosor, det är faktiskt äckligt! Män som vaktar en vanlig sketen parkering med pistoler, bulgariska aftnar. Fast det senare får vi ju egentligen skylla oss själva. Åker man på en sådan tillställning så fattar man att inga större sensationer kommer att hända. Mer än att tex frossa och ha fri tillgång till sprit. Vi fick också äran att bevittna något så genuint bulgariskt som fjortisar som dansar i utmanande lack kläder. Som avrundning; en sönderblonderad kvinna som sjunger Shanaia Twain på dålig engelska. Mitt i det hela blev jag också påtvingad och fotat i en cowboy hatt. Hur deras historia har sina rötter i cowboy kulturen förtäljer dock inte historien...

I den lilla bussen hem från våran trevliga afton var folk bra fulla! Speciellt ett ryskt par, i synnerhet mannen! Jag minns att det var obehagligt. Han sjöng ryska national sånger (man sjunger väl sånt när man är full?) och var mycket vinglig.
Våran buss "värd" var en liten ärtig,(även hon sönderblonderad) kvinna som hade en röst som lät som nany Frans. Hon gjorde misslyckade försök att styra upp det hela och jag var rädd. På riktigt! Vi överlevde. Sen gick vi tillbaka till hotellet och sov.

Fast egentligen är inte allt bulgariens fel. Ibland blir det kultur krokar, i bland vill man för mycket, i bland försöker man inte. Några månader senare var jag och han inte längre ett par. Och tro inte att jag försöker vara sentimental! Vid den tidpunkten hade antagligen paradiset känts som pest. Men nu har jag ju detta minnet istället och därmed ett inlägg i min blogg!

Inte illa va:)?

Rusningstrafik

I tisdags blev jag kär. I en taxichaufför. Vi tittade på varandra sådär lite för länge. Och han log. Det var underbart! Hela min kropp sögs tag i en ilning som gick igenom hela kroppen. En rusig känsla.
Nu kan jag inte sluta tänka såklart, fantisera...Jag och taxi killen springandes på en blomstrande sommaräng, tills döden skiljer oss åt, forever.

Aint life a bitch...

Anteckna detta

Har såklart blivit förkyld. Snorar och hostar. Och solen skiner ute nu. Jag solade i går, blev fräknig. Nu ska jag sola lite mer.