måndag 12 februari 2007
Observerat utan större analys
Att livet ena stunden kan vara underbart! Verkligen verkligen underbart som att man inte vill göra något annat än att leva. För att i nästa stund vara utan betydan, meningslöst, svårt och tomt! Varför är det så? Händer mig jätte ofta. Jag vill ha en sund, trygg, labil nivå- jämt! Vad är felet??
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar