Utan extas

Klockan 16 i går slutade kvinnan ifråga, personen x jobbet för dagen. Kvinna, runt 43 år, rött linne, kort kjol, lite av en klassisk små stads outfit! Under hennes sista rökpaus gjorde jag henne sällskap för ja, eftersom hon slutat tänkte jag att det skulle gå ganska fort. Ack så fel jag hade!

Sedan, under ca 20 minuters oavbrutet pratande hade hon blottat och redogjort för sitt liv dom senaste åren. Och till en början intressant. Hennes liv som ensamstående mamma, singel i 9 år som sedan på mariestads-boys hockey fest träffar hon mannen som hon numera är gift med. Märkväl att samma man har sitt barn i samma klass som x, att dom setts tidigare men då inte noterat varandra. Lite av en solskenshistoria, vacker och fin!

Trodde att det skulle ta slut där men istället kulminerade allting i pikanta detaljer som jag kunde varit utan. Första gången dom sov hos varandra, första fikan, han ville ses men hon var rädd, hur deras barn funkade ihop bla bla bla. Att dom förlovade och gifte sig inom loppet av 3 månader bla bla...

Det är ju bra att vara öppen och social. Vad jag däremot inte tycker om är personer, ja lite som x, som fläcker ut och berättar sådant som man kanske inte vill veta, eller, som skulle vara lämpliga att berätta vid ett senare tillfälle. Som att en del människor inte har någon intigritet.
Sen är det en smula egoistiskt.

Jag vill aldrig bli som du!